Jaa, nu har nyårsafton varit. På Facebook ser man många som är stolta över att de har blivit fulla, själv var jag helt nykter, fast hade skitkul ändå! Man behöver faktiskt inte vara full för att ha kul. 

Ja, om jag faktiskt får vara helt ärlig så har jag haft en period då jag druckit. Man kanske tänker "Asså en öl gör väl inget, liksom?" Men oftast blir det inte en öl, utan mer. Man blir beroende så lätt. Så det är bäst att bara skippa alkoholen helt och hållet. Nu för tiden är det nästan ingen som tycker det är coolt att bli full. Det är helt meningslöst. Det finns ingen andledning att dricka.

Jag har provat på massor av olika saker som inehåller alkohol t.ex vodka, sprit, vin, öl, cider och säkert mycket mer. De flesta tycker inte ens att det är gott. De gör det för grupptrycket. Man vill ju inte stå helt ensam med en cola i handen när alla andra står med en öl. Men tänk så här:

"Gud vad cool jag är som inte dricker." Jag lovar att de andra som du är med kommer tycka att du är skitmodig. För de skulle aldrig våga göra det; stå upp mot alla andra. Var en förebild för dem! Det är det bästa man kan vara. Att folk ser upp till en gör så man blir ännu modigare, det finns inget dåligt med det. 

Jag hoppas verkligen ni inte dricker eller överhuvudtaget provar förrän ni har åldern inne!

Ni är coola ändå. ;)

Hej Josefin!

Tunghäfta kan vara väldigt jobbigt att få, när man är kär i någon som du. Man vet inte vad man ska säga, man kan inte säga det man planerat, och allt blir bara helt fel. Riktigt jobbigt!

Särskilt jobbigt att förklara sin kärlek till någon, när det finns någon som kan sätta stopp för romansen, eller håna den.

   Du säger att den här killen kommer att mobba dig för att du gillar killen, men hur kan han veta det? Visst, om de är kompisar så  kommer den elake killen antagligen få veta att ni pratat - men måste du säga på en gång att du är kär i honom? Du kanske bara kan säga något kort till honom? Om han gillar dig också, så kommer han att bli oerhört glad för bara ett enkelt "hej".

Fyller du år snart? Bjud killen på festen! Även om han tycker att det är lite skumt att du bjuder honom, så kommer han nog att bli nyfiken. Varför skulle du bjuda honom, det måste jag nog kolla... Testa att köra typ Ryska Posten eller SKPD, och be någon kompis att "spontant" välja killen du gillar.

Om du inte har möjlighet till att fixa en fest, så kan du be en kompis att prata med honom istället. Snacka lite, kanske bli lite mer kompis med honom än vad du är. Sen kan kompisen introducera dig, och ni lär känna varandra! Din kompis förstår säkert, och hjälper nog gärna till!

Så finns det ju också den klassiska lappen. Leta reda på hans skåp/bänk/låda/jacka/väska och smyg ner en liten lapp med orden "du är söt", "jag gillar dig", eller liknande. Du behöver inte skriva ditt namn, men ge gärna någon ledtråd, till exempel "mörkhåriga tjejen i 7B", eller nåt annat, som kan ge honom en hint om vem du är - alla älskar mystiska och hemliga beundrare!

Lycka till med din kärleksdröm!

För typ nåt år sen så var jag ganska knubbig, jag skämdes jättemycket för det men försökte att bara glömma det och tänka på nåt annat.

Men det är ju ganska svårt när man hela tiden fick höra kommentarerna "Du är fet!" "Knubbis!"

 Men jag hade en kompis som var som jag, lite knubbig asså. Vi hade en hemlig klubb tillsammans för knubbiga tjejer, där vi bara kunde prata ut. Jag var jätterädd för att visa mej i ett linne, eller nån annan tight tröja. Jag ville inte att nån skulle få se att jag var lite fet. Jag hade "pösiga" kläder och aldrig jeans.

Men som varje år så måste man jue göra ett "simtest" i skolan, då måste man ju visa sej i bikini eller baddräkt som sitter ganska slimmad på kroppen. Jag tvekade om jag skulle gå till skolan den dan eller inte, fast jag tänkte att man annars måste det senare.  När vi kom fram gick jag med handduken runt mej hela tiden för att inte bli retad eller nåt liknande. Men man kan ju tyvärr inte bada med den...Så så fort jag tog av mej den fick jag en liten viskning i örat "Fint" med ironisk röst. Jag blev väldigt sårad..och sa till mej själv att jag måste bli smalare!

 Tiden gick och jag började 7:an, nu går man i högstadiet och måste vara snygg en kille är ju inte helt fel att ha heller. Men sen nån gång i september så kom en period då min kropp bara sa nej, nej till allt. Den ville inte ha mat även fast jag försökte proppa i mej, men det bara kom upp igen.

   Mina kompisar försökte verkligen tvinga i mej mat. Det höll på så i typ 2-3 månader. Jag fick "hemringning" från skolan för att jag inte åt lunch, jag åt inget. En dag kom jag hem och undrade hur mycket jag vägde efter jag inte hade vågat ställt mej på vågen på typ månader. Jag kom ihåg hur mycket jag vägde efter förra insatsen på vågen. Jag ställde mej långsamt upp på den och såg att jag hade gått ner 12 kilo! Jag vägde 39 kilo nu, men jag tyckte ändå jag såg ut som ett berg. Min kompis trodde jag hade fått anorexia, mina föräldrar blev jätteoroliga för dom tyckte att jag såg ut som ett skelett. Men jag började äntligen förstå allvaret, jag började äta lite lunch och middag. Nu äter jag nästan lunch och middag varje dag, men jag kan fortfarande bättra mej.

Snälla gör inte misstaget som jag gjorde! Det är fan inte kul, lyssna inte på dina "kompisar" som tycker du är knubbig eller fet. Du är precis som du är, det ska ingen ändra på. Alla ska inte se ut som perfekta skylltdockor.

Ett tips tänk så här: För i tiden så skulle man vara tjock för det betydde att man var rik.

Dom fattiga var tunna och smala, det var dåligt.

Nu ska man vara smal som en pinne och om man bara väger ett kilo för mycket blir man utstött.

Jag lovar dina riktiga kompisar älskar dej för den du är och inte vad andra gör dej till!

 Lev ditt liv precis som du vill ha det!